Ru

Ru av Kim Thúy.

"En gång när jag var på väg hem från universitetet i Sherbrooke där jag hade släppt av mina kusiner, kom en vietnames fram till mig på en bensinmack eftersom han hade känt igen mina vaccinationsärr. Han behövde bara se mina ärr för att färdas tillbaka i tiden och se sig själv som liten pojke, där han gick på jordvägen som ledde till skolan med griffeltavlan under armen. Han behövde bara se mina ärr för att veta att våra ögon hade sett de gula blommorna på plommonkvistarna vid dörren utanför vartenda hus under det vietnamesiska nyåret. Han behövde bara se mina ärr för att känna den skarpa doften av fisk i karamellsås med svartpeppar som puttrade i en lergryta på glöden. Han behövde bara se mina ärr för att vi än en gång skulle höra svischandet från späda bambustjälkar som skar genom luften innan de spräckte skinnet på våra skinkor när vi fick stryk. Han behövde bara se mina ärr för att våra tropiska rötter som planterats om i snötäckt jord åter skulle bli synliga. Sekundsnabbt kunde vi konstatera vår ambivalens, vårt hybridliknande tillstånd: hälften av det ena, hälften av det andra, ingenting alls och alltihop samtidigt. Ett enda märke på kroppen och hela  vår gemensamma historia vecklade ut sig mellan två bensinpumpar vid en motorvägsavfart. Han hade maskerat sitt ärr med en blåsvart drake. Jag kunde inte se det med blotta ögat. Men han behövde bara stryka med fingret över mitt oblygt exponerade ärr och ta mitt finger i sin andra hand och föra det över drakens rygg för att vi ögonblickligen skulle uppleva en stund av samförstånd och själsfrändskap."

Från AdLibris:
"Ru" betyder "vaggvisa" eller "att vagga" på vietnamesiska, men även "bäck" på franska. Det är också titeln på Kim Thúys rosade självbiografiska roman som kan beskrivas som en rännil av minnen som slingrande letar sig fram från barndomen i krigets Sydvietnam till livet i exil i Kanada, via flykten i båt över Siambukten, tiden i flyktinglägret i Malaysia, återkomsten till Vietnam som vuxen och moderskapets glädje och vånda. Thúy bekymrar sig inte om kronologi utan följer sin inre logik där slutackordet i varje minnesfragment får bilda upptakt till nästa, vilket skänker berättelsen en egensinnig och spontan rytm, som man som läsare villigt vaggas in i. Allt är skildrat med både humor och allvar och en osviklig blick för vardagens små detaljer, som i efterhand kan visa sig livsavgörande. När den här korta boken är slut har världar vi inte visste fanns öppnat sig.

Kim Thúy föddes i en välbärgad familj i Sydvietnam, upplevde kriget och Nordvietnams maktövertagande och lämnade Vietnam som båtflykting när hon var tio år gammal. I dag är hon sedan trettio år bosatt i Montreal med sin make och deras två barn, men har flera gånger återvänt till hemlandet. Kim Thúy har arbetat som översättare, advokat och krögare. Ru är hennes debutroman. Boken har fått ett fantastiskt mottagande både i Quebec och i Europa. I november 2010 tilldelades Kim Thúy Kanadas främsta litteraturpris, Governor General´s Award. Ru nominerades även till litteraturpriset Prix des cinq continents de la Francophonie och tilldelades det franska Grand Prix RTL-LIRE 2010. Rättigheterna har sålts till åtta länder.